Det har varit bättre dagar
Saker jag gjort fel, borde ha tänkt till så det blev rätt, saker som jag kläckt ur mig i stressen var ju verkligen onödigt, att jag inte kan tänka mig för innan jag säger saker.
Och allt jag borde ha gjort men inte orkat.
Dålig karaktär och trillat dit i sötsaksträsket, vilken usel person jag är.
Ont i höfterna och ryggen gör ju inte att man känner sig nå bättre heller, trött och sliten.
Jag vet att det är bra att jag upptäcker vad jag gjort fel och kan försöka rätta till det nu och inte sen, att det är bra att jag ångrar saker jag sagt då kanske jag tänker till innan i framtiden. Ock kanske var jag trevlig mot någon annan.
Men just nu känns det lite tungt....
Ber om ursäkt till de jag sårat eller förargat.
Hoppas att det kommer bättre dagar framöver.
Intressant fenomen
Så ser det ut i vår hall....
Mycket skor och i princip tom skohylla...!
Lägga ner?
Men nej, det är jag nog inte riktigt med på....än.
Emellanåt, eller ganska ofta finns inspiration till inlägg. Tiden, tja, det gäller ju att prioritera om man vill få det gjort. Orken då, den finns ju egentligen inte....
Har funderat en del om varför jag inte får några inlägg gjorda och misstänker att det är datorns fel!
Vi skaffade en ny dator och det är som att jag inte kommer överens med den.
Nytt Windows, känns som att jag hittar inget. Den uppför sig inte som den gamla.
Skärmen, nån widescreen variant, är den mindre? Placerad för långt bort för texten känns så liten jag ser ju inget (kan i o f sig ha med min syn att göra också).
Alla mina bilder och all bra musik är på ett extern minne, inte lättillgängligt som förut och det som finns på den här ligger i så konstiga kataloger och mappar att jag hittar inget!
Och när jag kopplar in kameran så kopierar den över bilder till datorn fast jag inte vill och sen hittar jag dem inte på datorn, kan den inte vara lite mer som den gamla?
Tangentbordet är obekvämt, tangentern flyttar ju runt hela tiden och jag skriver fel. Och nämnde jag att allt på skärmen är så smått!
Och stolen vid skrivbordet är så låg i förhållande till bordet dessutom misstänker jag att gastuben i höj och sänkfunktionen är utsliten för den liksom glider sakta neråt.
Och fulinstallationen av Photoshop ligger på den gamla datorn.....
Nu vet jag att sambon skulle säga att den ju bärbar, flytta den närmare, sätt dig någon annanstans med den! Men det är ju så bökigt att koppla ur alla sladdar och bära den fem meter till köket.
Min egna bärbara då? Men den är hysteriskt långsam och den är också full i sladdar och ska bäras iväg några meter. Den är ännu mer felplacerad på skrivbordet, fortfarande saknas all bra musik och bilderna som jag ordnat hyfsat bra i mappar. Och så är den så låååångsam.
Lösning då? Vet inte.
För visst vill jag blogga men det så bökigt rent praktiskt och så ser jag ju inte vad jag skriver....
Logiskt?
Jag tycker inte det är så logiskt, men jag kanske bara inte är så smart.
Eller har jag suttit för länge i maskinerna?
Missade igen...!
Vet inte vilken gång i ordningen som jag missat att fråga. Tänkte göra det, men efter att skyndat hem efter jobbet, kört tennistaxi varit och veckohandlat, kört mer tennistaxi, packat upp matvarorna och ordnat med middag/kvällsfika åt mig och grabbarna så slocknade jag i soffan vid 20.30 tiden.
Nu får jag alltså vänta ytterligare fyra år.
Om man skulle ägna dessa fyra år att planera dagen, ta ledigt, barnen inte hemma, god middag.... osv, då kanske han skulle svara ja...
Saknas
Just nu saknas det energi, inspiration och motivation. Kan inte komma på när sist jag varit så vansinnigt konstant trött. Har ingen ork till någoting, varken på jobbet eller privat.
Det är jättejobbigt. Och stressigt, för jag får ingenting gjort.
Skulle vilja ta på myskläder, krypa upp i soffan under varma filten, spela Wordfeud, äta choklad, dricka ett litet glas rött och lyssna på TYSTNADEN!
För just nu är jag sjukt less på alla ljud att inte ens musik lockar, och då är det illa...!
En bild från mer inspirerande dagar i höstas!
Oj, vad tiden går
Januari bara swischade förbi och är strax slut, det var ju jul alldeles nyss känns det som.
Har försökt komma igång med träningen, åtminstone två axelpass i veckan. Det går hyfsat fastän jag är träningssugen men det är roligare att träna annat än samma gamla övningar hela tiden.
Har kört lite freestyle ett par gånger på gymmet, bara för att få variation.
Trots tidigare höftproblem från Zumban var jag på ett pass idag. Sååå kul det är. I princip helt nytt program körde hon, vilket var betydligt roligare än det hon körde i våras.
Har anmält mig till Afro i veckan, det ser jag verkligen fram emot!
Dessutom gillar jag mina nya träningsskor som jag fyndade på rea tidigare i vinter, svarta med cerisa detaljer.
Och så gjorde jag ett impulsköp, hade alldeles för mycket tid på mig när jag var och veckohandlade i onsdags så jag hann stå och överväga nödvändigheten av ett Yogaprogram med matta!
Nu ligger lådan där, helt oöppnad. Önskar ärligt talat att jag hade tid att öppna den och testa.....
Nu undrar jag om jag någonsin kommer att öppna lådan.... tja, det är jag, som i en liten ask.
Sk före och efter bild, gamla, trasiga och skitiga, nya svarta med läckra rosa detaljer.
3:e söndagen i advent
Kyrkligt då, har varit med den äldre sonen på Högmässa idag i Örnäskyrkan.
Men, får jag som inte är konfirmerad ta nattvarden?
Avstod då jag inte har en aning, är ju inte konfirmerad och har därför inte en susning om hur det fungerar i kyrkan.
Sonen och alla andra konfirmandeläsare tog nattvarden, men de går ju och läser så det är väl OK.
Det lär bli fler kyrkobesök i vinter med sonen, en trevlig och intressant upplevelse.
Kyrkobesök är nog att ta sig lite egen tid till eftertanke och reflektion, vi kanske behöver det i vårt stressade samhälle. Kanske inte nödvändigtvis i kyrkan utan bara annars.
Men regelbundna kyrkobesök skapar ju en rutin och innehåller en form eller ritual kring det, kunde lika gärna vara en avsatt tid för meditation med dess form och ritualer egentligen.
Att fundera och reflektera över livet borde man kanske göra lite oftare egentligen.
Kl 05.30
Har råkat ut för det ett par gånger när jag åkt in till stan för tidig morgonträning. Tycks vara samma par med kvinnor som sitter och tjattrar varje gång och jag hamnar alltid framför, bakom eller bredvid dem.
Förut har de verkat träffas på bussen men i morse var de igång redan på hållplatsen...*suck!*
Dessutom drog de in en stackars kille i diskussionerna i morse, men han var mycket fåordig...
Vid den tiden är man ju mentalt kvar i sängen och drömmarnas värld och vill inte höra en massa prat om ditten och datten vad folk sagt eller gjort. På sin höjd kan chauffören spela lite lågt något soft radioprogram.
Lat fredag
Mellan kaffetårarna (mycket kaffe idag), trevliga samtal, roligt besök, lunchrast och shoppingtur har jag ändå hunnit göra en del vettigt.
Men var ut och läste lite på bloggarna jag följer (säg inget till någon om att jag gjorde det på jobbet), därifrån klickade jag vidare till andra länkade bloggar och hittade "Vuxna människor...".
Vilken härlig blogg, underbart rolig! Gillar sättet hon skriver på och kom på att jag saknat att skriva runt funderingar och reflektioner. Skulle också vilja skriva lite kul...
Ersätter därför nu "Daniels Värld" då Daniel har slutat skriva blogg. Hoppas att han har det bra.
Och kolla in "Vuxna människor...", särskilt inlägget "Meddelande" gjorde att jag låg dubbelvikt och asgarvade vid mitt skrivbord så mina kolleger verkligen funderade vad jag intog under lunchen...
11 september 2011...
Jag hade varit med yngste sonen och mamma på Sunderbyns sjukhus för ett återbesök och vi var hos min syster och höll på förbereda middagen. Hennes man ringde och berättade vad som hänt och att vi skulle slå på TVn och se. Jag ringde även sambon för att uppdatera honom.
Otroligt overkligt var det....
Dagens....
...ät en levande groda på morgonen och ingenting värre kan inträffa under resten av dagen...
Perspektiv
Det är inget att blir upprörd över.
Oslo och Utöya, där har vi något att bli upprörda över...
Upprörd
Den här sidan har haft semester sen midsommar och tanken var att göra ett inlägg för att summera sommarens händelser. Men idag måste jag få skriva av mig innan jag gör något sådant.
Blev mycket upprörd idag!
I vårt samhälle gäller ju idag att tänka miljö och besparingar, vi ska sopsortera och inte slänga sånt som någon annan har nytta av.
Gillar tänket och försöker till viss del att leva så.
På vår återvinningsstation har de även en återvinningsmarknad där man lämnar in grejer som funkar och de säljer dem vidare, ett ställe man kan riktigt fynda om man har tur.
Jag fyllde bilen med en massa smått och gått som fungerar men som vi inte behöver längre, barncykel, leksaker, bilbana, spegel osv.
Kommer till inlämningsplatsen och det första jag ser är fyra gamla fina stolar och säger det till sonen som är med. Då säger en som jobbar där att dem ska de slänga (de håller på och lastar ett flak med en massa grejer), vi pratar och jag får reda på att allt som står på den sidan om inlämningen ska slängas, skrotas.
Då blir jag upprörd kan jag säga! Och tittar närmare på det som står där och det får mig att starkt ifrågasätta den verksamheten som bedrivs!
Där står, förutom de fyra stolarna som bara behövde få lite tyg på sitsarna, ett av de mest rejäla köksbord jag sett, ett sånt som håller i evigheter och generation efter generation, bara slipa av bordsskivan (och där fanns massor att slipa av hur många gånger som helst). Han som jobbade tyckte jag skulle känna på tyngden och jag förväntade mig ett astungt bord men icke (furu är inte tungt). Han hade nog inte provat lyfta ett björkbord...
Sonen blev förtjust i en fotölj i rött skinn/fuskskinn på hjul i "klubbmodell", rullningen fungerade, den var visserligen nött men inget trasigt alls eg en läcker udda möbel.
Ett skrivbord, höj och sänkbart manuellt med vev och lutningsbar skiva! Vet ni hur skönt det är med lutningsbar skiva, gillar det skarp. Här var visserligen skivans yta ganska sliten och något barn som klistrat ett klistermärke på det men ändå...
Hade jag behövt möbler hade jag köpt allt det på en gång. Stolarna tänkte jag köpa bara för att rädda dem men sen var jag så upprörd att jag struntade i det.
Skrivbordet hade jag verkligen velat ha till äldre sonen för det han har är så ringelrangligt. Och yngre sonen ville verkligen ha fotöljen, och köksbordet hur kan man ens tänka tanken att skrota det???
Kände verkligen att den verksamheten ifrågasätter jag eller eg den som gör bedömningen av vad som ska skrotas och vad som ska säljas och de kriterier den personen har att gå efter.
Tänk om jag hade haft ett släp med mig......
Bloggtips 3
Intresserad New York? Gillar foto? Uppskattar bra texter? Kika då in på Tankar från 39:e gatan...
En blogg av fotografen Tomas Nilsson som bor i New York och jobbar på Verdens Gang.
Bilder från New York och från hans resor i jobbet är ett underbart ombyte mot alla vackra, glamorösa och "samma lika" bilder som många bloggare presenterar. Bilder med journalistiskt stuk men alltid väldigt talande, lite poetiska. Men även med en härlig humor!
Tomas är inte bara urduktig med kameran utan skriver också jättebra. Emellanåt väldigt poetiskt.
Trots att jag aldrig ens varit i närheten av New York får jag ändå en lite känsla för vad den staden är.
Och enligt vissa domdagsprofeter är det världen undergång idag lördag, så passa på och läs Tomas inlägg om detta och hur det mottas i New York....
Bloggtips 1
Tänkte faktiskt ta tag i och länka dem via min blogg men först tänkte jag ta mig friheten att, utan bloggägarnas vetskap, presentera dem på min blogg.
Först ut är Kimi no Style som skrivs av en ung tjej från Sverige som numera bor i Tokyo (Vilket kändes lite passande med tanke på vad som hänt och händer).
En tjej som i mycket unga dar visste att när hon blir vuxen ska hon emigrera från Sverige och hennes Pokemonintresse förde henne till Japan där hon bor sen 2007.
Hon har läst Japanska och pluggar till programmerare och jobbar på McDonalds.
Hennes blogg handlar mycket om hennes vardag i Japan, om att vara gift med en japansk man, hur vardagslivet fungerar där, hennes sjukdom ADD, pokemon- och spelintresse.
Intressant hur världshändelser kan påverka vardagen.....
Hon är ju som sagt gift sen i somras och nu under våren skulle de iväg på smekmånad. Hennes dröm har alltid varit att se pyramiderna i Egypten så dit skulle de åka och bokade resa dit. Så började oroligheterna där och efter om och men och avvaktande inställdes deras resa.
Hon kom inte på något alternativt resmål, för Egypten var hennes dröm, så hennes man fick bestämma och fundera ut lämpligt resmål som blev Sicilien. Med avresedag 11 mars, och vad som hände då vet vi.
De hann precis iväg innan allt brakade lös och som bloggföljare blev man lite orolig innan hon fick möjlighet att uppdatera sin blogg från semestern. (Otroligt att man börjar oroa sig för en egentligen helt obekant person!)
Nu är de tillbaka, efter lite ombokningar i hemresan, till "vanlig" vardag med arbete, körlektioner osv. Men med lite anpassningar med lagring av mat, svärmor som skickar vatten och en ständig jakt på mjölk.
En emellanåt riktigt intressant blogg, en fascinerande resa som denna tjej gjort. Det är väl inte så vanligt att man emigrerar till Japan precis!
Den skrivs ju av en ung tjej men liknar inte andra unga tjejers bloggar som bara handlar om fester, mode, dagens outfit och ett språk bestående av endast förkortningar, tecken och "typ" osv. Vilket gör en text otroligt jobbig att läsa (så fick jag den åsikten sagt också!)
Mera tvärtom
I fredags fyllde yngste sonen tio år och skulle få välja middag, han ville gå på restaurang och valde en av vår favoritrestauranger i stan (inte den jag trodde han skulle välja, jag var dessutom så inställd på att han skulle välja den jag trodde att jag höll på boka bord dit!).
När barnrfamiljer går på restaurang brukar barnen välja pizza och hamburgare och föräldrarna väljer en god köttbit med någon god form av potatis.
- Våra barn valde grillspett och oxfilé med potatisgratäng, min sambo valde en pizza och jag tog hamburgare!
När barnfamiljer äter på restaurang brukar föräldrarna äta upp barnens goda rester som man så dyrt betalar för.
- Våra barn åt upp pizzan sambon inte orkade och hamburgaren och bamsepommes frittes jag inte orkade!
Söndag förmiddag brukar barnen åka iväg på roliga aktiviteter och föräldrarna ägnar sig åt veckans hushållssysslor.
- Sambo for iväg för att åka skoter med en kompis och jag for iväg för att träna Zumba. Barnen blev hemma med order om att damma sängkläder och bädda rent i sin sängar!
Tvärtom
Var ju på en föreläsning/utbildning för ett tag sen där en del av budskapet var att våga tänka och göra tvärtom.
Från föreläsaren får jag nu varje måndag ett "Monday morning letter" där det under några veckor nu varit uppmaningen att göra tvärtom och man kan även följa föreläsarens Tvärtom blogg.
I dagens tidning läser jag om en "topptänkare" som varit i stan och föreläst om att just våga göra annorlunda.
Hade nog varit intressant att vara på den föreläsningen.
Länge sen sist det kom ett inlägg här, hade nästan glömt bort lösenordet när jag skulle logga in.... inte bra, inte bra alls!
Nu räcker det...
Igår kände jag att den verkligen tagit på både knoppen och kroppen. Detta trots att man inte har utomhusjobb och bara är inomhus i värmen.
Kroppen ropar bara värme och vila!!!!
Och knoppen fungerar inte som den ska och jag är väldigt lättirriterad.
Inte de bästa förutsättningarna att trött och på dåligt humör åka och veckohandla. Att man dessutom, pga att den ligger närmast, väljer stans sämsta matvaruhus var bäddat för en mindre katastrof.
Det är en butik som har en urusel fruktavdelning, periodvis åker man utan frukt och grönt därifrån, av vågarna för shopexpress fungerade bara en. Vad gäller övriga varor måste man vara extra uppmärksam på bäst-före-datum (mycket gamla varor!) Samt en ologisk placering av varor.
Tog mig igenom detta, sprang och sökte varor, kollade datum och kände emellanåt att jag bara ville sätta mig ner och grina men till sist återstod bara Sweet chilisås på inköpslappen.
Gick skepp upp och ner och försökte hitta en logisk placering. Bland andra asiatiska såser och spännande saker tyckte jag var lämpligt, eller bland utländska varor, någonstans i närheten av ketchup och grejer, olja och vinäger? Nej, dags att SÖKA reda på någon som såg ut att jobba där, ställer frågan och får svaret att den finns bland Tacogrejerna.....
Sweet chilisås bland Tacogrejerna...!!!!
Kan någon förklara logiken i det?
Vi är inga storkonsumenter av denna sås så jag brukar köpa en liten flaska. Tre olika märken av såsen, alla i STORA flaskor. Kunde inte åtminstone en sort funnits i en liten trevlig flaska som på andra affärer?
Så veckohandlingen avslutades med något som INTE stod på inköpslistan, en rejäl påse med naturgodis, vilket rådde bot på den mesta irritationen efter att varorna var uppackade och jag krypit ner under filten i soffan.
Matintresse
Sambons och mitt matintresse börjar ta lite underliga uttryck.
I onsdags skulle vi se på TV, välja program "Mat så in i Norden", "Mauro och Pluras kök" eller "Sveriges mästerkock" ???
Några andra alternativ fanns inte...
Det blev "Mat så in i Norden" och det dröjde inte länge innan vi blev hungriga, jättesugna på smörrebröd och kom fram till att vi MÅSTE åka till Köpenhamn och äta.....!
Restaurang NOMA som serverar modern nordisk mat, 7 rättersmeny för 250 eur och 3 månaders kö. Verkade jättespännande!
Och jag fattar inte ord av vad danskarna säger!
