Måndag morgon och sen som vanligt idag. Ser bussen på långt håll och vet att jag inte hinner med den, men av någon underlig anledning får jag för mig att jag kanske hinner . Börjar springa som en galning och precis när jag bara har kvar att gå över gatan åker den iväg, typiskt, så gör den alltid, men jag viftar hej vilt och faktiskt stannar den! (Första gången jag fått bussen att stanna på drygt tre år)
På springdarriga ben stapplar fram till bussen och ska kliva in, problemet är att när bussen stannar utanför hållplatsen finns ingen trottoarkant mot bussen så jag lyfter inte fötterna tillräckligt högt utan rasar in på alla fyra och tjorvar ihop ben och armar och den öppna handväskan där jag febrilt försöker hitta busskortet....

Busschauffören tyckte jag definitivt gjort den snyggaste entrén hittills, en tia i stilpoäng!

Och nu har jag jätteont längst ner på smalbenen, får väl inspektera blåmärkena ikväll..