Såg just en snutt av programmet Färjan och kaptenen på båten berättade om att han var kapten på en av båtarna som kom när Estonia sjönk och hur de räddade en del människor.
Jag får alltid en klump i halsen när Estonia kommer på tal, vet inte riktigt varför, kände ingen som var på båten eller så.

Kommer så väl ihåg den dan när det hade hänt, satt på jobbet och var mest ensam på kontoret under dagen, det var väl någon som kom in emellanåt.
Lyssnade på radions sändningar om Estonia, varvat med lugna låtar, alla ordinarie sändningar var inställda, med tårarna som sprutade med jämna mellanrum.
Det var första gången jag hörde låten Under ytan med Uno Svenningson, kanske hade jag hört den förut men aldrig tagit till mig den. Den spelades många gånger under den dagen...
Den är för mig för alltid förknippad med Estonia och när jag hör den får jag också alltid denna klump i halsen...