Mitt liv är just nu på paus!
Allt jag skulle vilja göra, köpa, planera, fixa existerar inte just nu.

Det är bara; ....efter helgen...

....då börjar livet igen, om jag orkar leva det, får nog vänta någon vecka eller så innan jag börjar fungera igen.

Dock är jag lite lugnare idag för jag kan andas och har börjat kunna jobba undan en del saker.

Tack för de uppmuntrande orden i förra inlägget.

Stress, det finns olika sorters stress har jag konstaterat.
Stress där det hänger på att jag gör och särskilt inom områden jag behärskar och känner mig trygg i är inget problem, det är bara att jobba på, lite fortare.

Men stress eller det egentliga ordet är nog frustration där överenskommelser, planer och beslut ändras, när man inte får besked, varken bu eller bä, när man är beroende av andras prestationer och aldrig kan göra något klart. Och inget följer de upplägg man gjort då yttre faktorer och förutsättning ständigt ändras.
Det skapar hos mig en stress eller frustation som jag inte kan hantera. (Finns det någon kurs för det...?)
En klump i halsen och ett tryck i bröstet och det enda jag vill göra är att skrika och gråta och bara springa därifrån fort som fan...

Så tack min bråkiga axel att jag nu har gått på gymmet, mycket frustration kan man tömma där.
Tack min kära sambo för allt stöd och förnuftiga ord.
Tack kära kolleger för stöd, uppmuntrande ord och kramar.

Jag tror, trots allt stöd, ändå att jag är fel person för dessa uppgifter, under denna vecka kommer jag nog inte att utföra mina arbetsuppgifter så bra som jag skulle vilja.

Stress, stress, stress, stress

Känner mig som allmän soptipp, här kan all skit dumpas...!

Jaha, och då var nästan fyra veckors semester till ända!
Det var ju sista veckan som jag började känna att NU hade jag semester.
Jag har väl inte något emot att börja jobba om det bara vore att komma tillbaka till det vanliga vardagsjobbet men nu är det rakt in i krigszonen eller från 0-200 på tre sekunder.
Vet nämligen att de närmaste två veckorna blir helt hysteriska!

Men innan den underbara ledigheten tog slut hann jag med en del; träna, läsa böcker (är inne på min tredje för sommaren!)
Vi har dessutom investerat i en modern variant av "vedboa", ett litet förråd som ska fungera som pelletsförråd till vintern.
H har byggt ihop det (färdig byggsats) och jag har målat den!
Den blev riktigt "söt" faktiskt.



Jag har dessutom efter 5 år äntligen "flyttat in" i städskrubben...;)
När vi köpte huset har det aldrig blivit att organisera i städskrubben utan allt som hör dit har tryckts in hött som mött. Dammsugaren har t ex aldrig fått plats där, lådor har inte hängt ordentligt utan varit staplade på varandra, hyllplanet har stått lutat mot ena väggen. Men nu är där SÅÅÅ fint. Det är roligt att ta fram saker därifrån och jag kan bara öppna skåpet och tycka att oj vilken fin ordning! (Hur länge...?)

Har dessutom äntligen varit och omvandlat presentkortet jag fick som 40-års present till den riktiga presenten.
Tänk så många år som jag har suktat efter denna Tors hammare och nu är jag stolt ägare till den!



En utflykt med hela familjen till Western Farm blev det en dag!



Där möttes vi av Westerns hårdföra män (och kvinnor) med revolvrar i händerna och en hel del action.



Då kunde en och annan gris kännas lugnt och tryggt att titta på.



Där fanns även får, kalvar, hästar och kaniner. Nybyggarläger och indianby.
Möjlighet till att åka häst med vagn eller prova ponnyridning, de med ridvana kunde även rida ut på längre tur.
En jättetrevlig utflykt i vårt eget närområde, man måste inte alltid resa långt!

Tja, och första arbetsdagen är avklarad, avslutade dagen med att vara på gymmet innan jag for hem.
Nu gäller det bara att överleva de närmaste två veckorna med någorlunda förståndet i behåll (eller åtminstone det lilla som finns kvar...)

Var i spåret idag, 4,4 km  jogging blev det.
Nästan nonstop. Och även uppförsbackarna!
Ett kort stop för lite streching vid orienteringstavlan.
En liten promenad när jag av bara farten sprang fel.

Oj, vad jag är duktig! Hoppas det inte blir huvudvärk denna gång. Fast då kan jag skylla på målningen, åker oftast på huvudvärk om jag jobbar med armarna uppåt.
Det var väldigt vad jag har udda krämpor!

Har plöjt igenom ytterligare en bok!
En lättläst roman, i stil med Marian Keys som jag läste ett flertal böcker av för flera år sen.
Dessa eviga kärleksproblem och vänskapsintriger, men lättsmält i sommar(värmen).
Det var Sheila O'Flanagans "Den jag ville ha".

-Väck inte den björn som sover..  säger man, men hur är det med en liten djävul?

Tror att jag väckt till liv en liten djävul i mig, nämligen en liten träningsdjävul.
(C du hade rätt!)

Just nu varvar jag mina gymbesök med långa stavpromenader och lite försök till jogging (lunka) i spåret.
Tror bestämt det blir Vårruset nästa vår...

Men jag måste lära mig att ta i med måtta, var nämligen för ett par dagar sen och kämpade i spåret att orka jogga hyfsat långa sammanhängande sträckor vilket resulterade i en frukansvärd huvudvärk senare, trots att jag drack massor av vatten när jag kom hem.
Brukar ibland få ansträngningshuvudvärk om jag tar i riktigt hårt. Vet inte, men det är som att det blir syrebrist i hjärnan.

Nu har inte jag inte bara ägnat semestern åt träning, har ett hem som håller på förfalla mer eller mindre.

Tvättmaskinen och strykjärnet har fått arbeta ganska hårt och äntligen är jag någorlunda i kapp med tvätten.
Alla vinterkläder är bortplockade och tvättade.
Ena sonens garderob är genomgången och inventerad, och en shoppingrunda gjorde den komplett, åtminstone fram till hösten.
Kunde konstatera att flera av tröjorna som inhandlades i höstas nog bara gått genom tvättmaskinen en gång, för mycket kläder?, nä, ett par armar som plötsligt växte hejdlöst.
Ett besök på ett utebad med P och en kompis har jag hunnit med, dock har pojkarna badat utan min medverkan.
Ena dagen har man huset fullt med ungar till lunch och nästa dag är man ensam.
Rullade köttbullar på två kilo köttfärs, perfekt att ha i frysen. Nu blev dessa inte så bra, smaklösa var omdömet. Nåja, får väl salta och peppra lite när man värmer dem.
Kokat lingonsylt som denna gång fick godkänt!!! Kokade lingonsylt för första gången i vintras och den blev inte så god (inte som min mammas!). Efter instruktioner från mamma gjordes ett nytt försök och denna gång lyckades jag.
Sovit i hammocken.
Legat i soffan och läst skvallertidningar
Varit in och jobbat ett par dagar.....

Och när det äntligen blev lite svalare återerövrade jag hemmet från dammråttorna.

Är nu på vad som för mig är riktig semester; på besök hos min kära mamma med grabbarna.
Det är verkligen avkopplande att vara här, inte för att hon ska passa upp oss utan här kan man inte ha dåligt samvete för att som är ogjort hemma för när jag nu är här kan jag inget göra åt det.
Latar jag mig hemma gör sig samvetet påminnt att jag kunde ha ägnat den tiden åt något vettigare.
Nä, här kan jag hjälpa till med vad som än behövs och det är inte jobbigt.

Varför är hemarbete hemma så fruktansvärt tråkigt och när man gör det hos någon annan går det som en dans???
Detta är ett fenomen som jag alltid upplevt och förstår det inte. 

Idag har jag för andra gången i mitt liv (första gången var för 15-20 år sen) testat spela tennis.
Gick med grabbarna till tennisplan och slog lite bollar där, riktigt kul, jag träffade ju bollen ganska många gånger!